Här är alltså fortsättningen på "Hidden Beauty"

Jag tänkte på skönhet som är gömd. Eller som alla andra ser, men inte personen. Man ser inte själv hur bra man ser ut. Och ibland kan det vara väldigt svårt att ta emot och tro på en komplimang, det låter mest som tomma ord. Det beror nog oftast på dåligt självförtroende, men inte alltid. Jag har inte det, jag är faktiskt rätt nöjd med mig själv, men jag tror ändå inte på det. om nån säger nåt snällt om hur jag ser ut (som jag inte känner så väl) så skrattar jag bara. Det går helt enkelt inte att tro på det, därför ger jag nästan aldrig komplimanger heller..... Så för er som känner mig, det är inte för att jag är ego ;P